Försökte mig på ett seriöst ridpass på banan igår kväll men när det var svårt att få det att funka för hos pållen så sprutade livsglädjen ur öronen och benen hade liksom inte ro att jobba samspelt med resten av kroppen. Vi läs inte jag fick istället en enda uppgift- springa! Vi töltade mycket och fort och till slut var pållen lite lugnare så vi kunde jobba igenom oss lite skänkelvikning och annat jox, snyggt- näe!
Detta var ett pass som varken för oss framåt eller bakåt i träning men såna pass måste finnas när livsglädjen tar över och måste ut!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar