när tankens kraft är större än rätta hjälper

Började arbetet på banan precis som vi alltid gör, lite uppmjukande och sen jogga igång för att sen gå ner i skritt igen och jobba lite mer aktivt och sen gå vidare i andra gångarter. När vi joggar igång brukar vi allt som oftast göra det i tölt men nu gick det verkligen inte. Den var så travtaktig och jag fick inte ordning på den överhuvudtaget. Han travade nästan helt i fram när jag gav upp och la över honom i trav på riktigt. Då flöt han på så fint så, men jag fick jobba med att hålla tempot nere och kramade på yttertygeln och knackade loss honom för inner. Större krav har jag inte i igångjoggen. Riktigt fin trav bitvis och jag jobbade med min egen sits och att komma ner ordentligt i sadeln.
Ner i skritt och han trampade till slut ganska bra under sig och då jobbade övergångar till tölt och ibland tappade jag iväg honom precis i igångsättningen men många blev riktigt bra och vi var ihop.
Riktigt bra sidoförflyttningar i bibehållen form lyckades vi med också.
Men tölten fick jag inte ordning på några längra sträckor, övergångarna fungerade men mer än två varv på volten gick inte sen kom travtakten. Konstigt!
Lite galopp hann vi också med, måste nog rikta in ett pass då vi galopparbetar mest hela tiden.
Var överlag riktigt nöjd med passet och förundrades flera gånger under ridpasset att "shit vad långt vi kommit", att han kan hålla ihop och inte bara ska springa trots att jag inte ridit ordentligt på över en vecka. STORT!

Efteråt funderade jag på vad som hände med tölten. Min tanke under igångjoggen var att han kankse inte orkade hålla ihop eftersom det var ett tag sen. Men sen kom jag på mig själv att det var ju jag som sabbat!
Efter mitt samtal med Lollo tidigare i veckan då vi pratade öppnor, slutor och skänkelvikning i trav och storhästar så har jag tänkt trav och jobbat trav inom mig både när jag sitter och går. Har gått i slutor och öppnor med inslag av halvhalter varpå barnen på jobbet nästan gått in i mig. Ja, jag vet jag är lite halvkorkad och konstig! Jag har alltså tänkt mig in i trav och haft storhästtraven i tanken, traven som svävar och, den vi får till ibland, som är bärig och som du kan jobba i utan att sprattla in små töltsteg.
Tänk vad vi kan åstadkomma genom att bara tänka på det, jag var alltså helt omedveten om det när jag red utan det här kom jag på i analysen.
Tänk vad tankens kraft är viktig!