Lördagens tävling blev en jobbig historia, iaf fyrgången... Redan på framridningen kändes det katastrofalt, han hängde sig i bettet, låg på och vägrade slappna av överhuvudtaget och försökte dra på grusvägarna. Målet innan tävlingen hade ju varit att visa alla gångarter, rida tölten så han inte blev travtaktig, släppa ut honom lite i galoppen så den blev rund och fin, MEN det målet blev ändrat under framridningen. Målet för fyrgången blev att vi skulle ta oss runt i ett kontrollerat tempo som jag bestämde, hade även för avsikt att kliva av banan om jag kände mig det minsta osäker på kontrollen.
Kontroll hade jag väl programmet runt men jag fick kämpa som ett djur för att han skulle hålla sig i det tempo jag bestämde. Men det verkar inte ha synts att jag fick sitta och tjuvhålla och kämpa för jag fick inget gult kort för grov ridning och en del som jag pratade med efteråt verkade oförstående till att jag trodde jag skulle få gult kort, det var ju bra för då kan det ju inte ha sett ut som jag slet hysteriskt i honom iaf.
Gångarterna då?
Tölten var travtaktig till och från, han var stel och styv i hela kroppen och vägrade ge med sig överhuvudtaget.
Traven fanns inte.... efter halva varvet slutade jag försöka få honom att trava då jag insåg att han bara blev stressad.
Skritten, överilad och vilade inget alls på steget. Den var stötig och gick inte genom kroppen.
Galoppen, ganska ok tempomässigt dvs jag behövde inte slita mig blå men jag kunde ju inte jobba den som jag ville då hade han väl farit iväg som ett skållat troll. Han låg på bogarna och var stel i bakbenen.
Jag var inte glad på honom överhuvudtaget men glad att jag hade kontroll.
På eftermiddagen var det dags för T7. Det gick bättre faktiskt, men han var stel och styv och blev travtaktig där banan var lite lös men han var mycket mjukare i nacken och högg sig inte fast i bettet. Och han blev mjukare och mjukare ju längre vi red så hade vi fått hålla på ett tag till hade det nog sett bra ut ;).
Vi travade ut från banan...! Man får vara glad för det lilla!
Men skam den som ger sig, nu ska jag komma på nya strategier inför nästa tävling!
Jag såg den, traven ut från banan :)
SvaraRaderaJag såg inte er, men det är bara att kämpa på, det blir ju fler tävlingar :)
SvaraRaderaDet är rätt häftigt egentligen... att det inte syns hur mycket du får jobba. Du får ta det som en komplimang helt enkelt :)
SvaraRaderaNästa gång går det bättre ska du se :)
"Plötsligt så händer det" brukar dom väl säga på Svenska Spel reklamen :)Nyfiken på din nästa plan... ses imorgon, Kram
SvaraRaderaAnnica: tur att någon såg den ;)
SvaraRaderaLisa: jag kämpar på...
Madde: hmm, så har jag inte riktigt tänkt men det har du ju rätt i. nästa gång slår vi dig och freyja... eller nåt ;)
Inga-Lill: ja precis, jag bara väntar på att poletten ska trilla ner på D, sen kommer det bli andra bullar... ses imorrn!
Skönt att höra att du fortsätter att kämpa. Nästa tävling går det bättre ;-) Själv lämnar jag över till Anna med varm hand.
SvaraRadera