rikspuckon har härjat fritt

min lägenhet har varit invaderad av ett gäng rikspuckon och jag kunde inte åka till stallet! det gör mig riktigt irriterad och jäkligt trött på allt vad rikspuckon heter och gör! 

googlar mig lite på rikspuckon och tadaaa!

men jag använde dammsugare och mopp!

hur man går från adhd till total lydnad

Ut i skog och äng skulle jag och My med våra taggade hästar. Dom var så taggade och på tårna att "lille Plupp" till slut var rädd för sina egna fnysningar. När vi kom ut på stora ängen är jag och My rörande överrens om att ingen galopp kommer att ske, sker det så stannar den andra illa kvickt då det inte är med mening. Vi töltar på och sen hör jag snett bakifrån- "nu kommer viii". Illa kvick tar jag ett par halvhalter och sen far en liten brun Plupp förbi i full kareta varpå Dreyan hoppar till men sen har vi gjort halt. Duktig Dreyan!
Vi fortsätter utan större missöden men med taggade hästar och Dreyan hänger i handen och tar inte en enda halvhalt längre och beter sig allmänt drygt som han glatt skyller på adhd och "lille Plupp".
Hemma på stallplan står Jennifer och väntar med mormor, morfar och Busan. In i stallet för att plocka fram tolkselen varpå Dreyan blir så till sig av lycka att han försöker krypa in i selen två gånger innan jag hinner vända den rätt.
När selen kom på och pulkan fram var det som att trycka på en knapp för helt plötsligt var adhd hästen som bortblåst och jag sitter nu på den flottaste och lydigaste hästen ever. Resta bogar, bakben under sig, fjädrande hasor och tar minsta lilla halvhalt utan tjafs. Från galopp till halt då vi tappade dom bakom på en sekund! Inte en tillstymmelse till hets trots att Jennifer sitter i pulkan och tjuter av lycka medan My försöker styra mellan alla stora stenar vilket inte riktigt lyckas då det låter som om vi har en grusbil bakom oss, inte ens det är läskigt säger den lyckliga Dreyan och fortsätter i ökad tölt.
Tänk att en häst kan bli så lycklig att få släpa omkring på en pulka!

longering

Efter att tappert lagat mina ridbyxor sittandes under en fleceefilt med ett gäng frågande ungar omkring mig på jobbet så väljer jag att inte rida, logiken i det fanns var någonstans?

innan lagning, det ansågs tydligen som oseriöst att knata 

omkring med maskeringstejp runt benet... 

undrar varför?

Ja iaf så longerade jag på en hård och fin volt. Vi började med att skritta fram och stämde av lite kommandon under tiden för att sen gå vidare att flytta sidvärtes. Där tröt kommunikationen en aning och han ville inte kliva över ordentligt och segade med bogen. Efter att ha gått nära och jobbat med halvhalter och petat på med spöet klev han hjälpligt åt sidan. Jag fick dock inte tag i ytterbogen och det inre bakbenet bar inte så mycket som jag velat. Lite för ställd bidde han också men han klev åtminstone över ordentligt till slut. 

Jobbade vidare i trav och även där var han uppmärksam på mitt kroppsspråk. I höger varv har han dock börjat dippa lite i frambenet igen. Han blev bättre ju varmare han blev iofs.

Utan inspänning blev lång och jag kom inte åt baken utan att tappa iväg honom framåt så då hamnade i en lång och hög form. Med inspänning kom jag hjälpligt åt handen men bogarna fladdrade och han gick bakom handen och hamnade på bogarna bitvis. Hmm, inte alls bra! 

Galoppen i höger varv var ok, lite osäker och tvekande i steget då han tvivlade på underlaget eftersom det blev lite halt. Lyckades iaf få honom att länga steget och slappna av en liten bit. I vänster varv däremot blev det katastrof. Han låste sig och halkade och paddlade sen på i en slags stapplande galopp. Fick ingen avslappning men väl ett varv i ren galopp utan paddel men väldigt stapplig. 

Så med andra ord så har jag lite att fundera på, bland annat: 

Inspänningen han går på nu är inspänningstyglar på sidan av bogarna. Funkar det verkligen fortfarande eftersom han smiter och inte orkar hålla in dom? kanske måste kliva tillbaka och använda gummisnodd igen.

I vänster varv i galoppen, är det diagonalen som spökar nu igen? mer styrketräning isf

Höger bog- diagonalen? troligtsvis. mer ridning och styrketräning.

Att göra slut

Jag är så duktig så när jag fixar och donar! 
Fram tills jag nästan fick en hjärtattack när jag lyckades slarva bort nästan 4000 bilder på ett usb-minne...
Då var jag nära att göra slut med mig själv!


Funderade lite på det här att göra slut och googlade mig lite på det och hittade den här sidan. Ja, det låter ju som många bra tips, men det bygger lite på att man inte försöker göra slut med sig själv utan en partner...
Man kan fasen googla på allt! Det här brevet hittade jag också och om jag hittar en liknande bild på badrumsspegeln en morgon så är det liksom bara att gilla läget.

att "åka" sig lite skridskor

Igår drog vi iväg våra fritidsungar till Vasaparken för att åka oss lite skridskor. Jag har inte åkt på MÅNGA år men jag har liksom lovat kidsen sen dom gick i 1:an att jag kanske ska försöka någon gång och nu är det ju sista året med dom så det var liksom upp till bevis.
Släpade med mig mina bägge par skridskor då jag skulle låna ut ett par till vår tyska praktikant. Hjälm lånade jag av bästaste Charlie. Glömde att jag kanske skulle lånat en rullator eller liknande att hålla mig i också för det var ju halt!
Har nog befunnit mig i förnekelse för jag trodde nog att det var lite som att cykla, sitter i ryggmärgen typ, men det var det ju verkligen inte. Kidsen var tvungna att hålla i mig och kollegan H fick dra omkring mig. Och satan vad ont i fötterna det gjorde. Efter ett tag kunde jag väl i och för sig ta mig fram för egen maskin men för i h-ete vad plågsamt och vingligt det var. Om två veckor ska vi nog åka igen, undrar om jag ska prova mitt andra par för dom såg jag ju att både praktikanten och sen en av kidsen kunde åka på. Jag menar, det kan ju varit materialfel... ;)
Gör någon det här för nöjes skull sa ni?! 

vill ni veta en hemlis?

Jag känner mig stark nu!

ja, vi har lite smurf-feber här hemma hos oss :)

Fullt ös genom skog och  mark for vi tre i dryga timmen. Vilken energikick! 

Galopp över åkern med en lycklig hund bredvid som njöt av att få sträcka ut i full sula, trodde jag ja. Sen dök ett gäng rådjur upp och Busan ökade farten för att komma ifatt dom medan Dreyan inte fattade varför han inte fick dra iväg i full kareta. Helt oförståligt, jag uppskattar liksom det här med kontroll och att kunna stanna lite där jag tänkt mig... men det kanske bara är jag!?

Sista tölten sitter i minnet och gav en sån där braig känsla att plocka fram vid mindre braiga känslodagar. Kort tempo med mjuka hasor och resta bogar och inget i handen, vi kan ibland vi också :)

avramlingstårta

Idag var det då dags för äntligen få bjuda på min avramlingstårta, det är ju inte så ofta det händer och eftersom det var ett tag sen jag hade kvalitetskontrollen av marken så var önskan att det var en tårta med ränta dvs något utöver det vanliga.
Jaahapp, så jag och Jennifer spånade fritt och för var dag som gick så blev det ytterligare en detalj eller en ny idé. Jag är ganska nöjd med slutresultatet men under processen fick vi ändra layouten eftersom materialet vi jobbade med var nytt för oss och inte var som vi trodde. Hästkraken ville inte sitta ihop och hann inte torka tillräckligt så den ville inte stå uppe på tårtan som var tänkt så "Dreyan" fick gömma sig på sidan av tårtan bakom granarna. Det funkade det med.

  

En mysig fikastund med ett stort gäng runt bordet som avslutades med att Lollo lånade Dreyan så hon och My stack iväg på en tur medan jag, Jennifer, Lotta gick en sväng i skogen med bushundarna Busan och Rulle.
(Fia, kul att se dig!)

vilken lyx

Idag var jag i stallet och jag kände ett enormt lugn inom mig, jag hade ingen stress att få igenom allt i alla gångarter eftersom jag ska till stallet imorgon också! För mig kändes det som värsta lyxpresenten! :)

Skrittade runt ängarna i sällskap av Lotta och Miren men det blev ingen fjösskritt utan Dreyan fick jobbba sig runt eftersom han inte stegade riktigt jämnt i bak och det gav resultat på volten sen.
Han var så mjuk i skritten efter att ha få joggat av sig en stund i tölt först vill säga. Skritten var samlad, mjuk med resta bogar och bakbenen där dom ska vara- dvs under sig. Eftersom jag kände mig så lugn och samlad själv så flöt han igenom allt jag ville han skulle göra, vilken känsla.Och sen ha få lyxen att känna att vi tar resten imorrn, underbart!

Senare trotsade jag min rädsla och kom ur "striden" osårad, yeey! 

Smulans bur rengjord och ommöblerad för att dom små ska komma åt mat och vatten lättare. Vi hade ingen riktigt bra bäbisvattenskål så vi fick tillverka en. En plastmugg och en fogsvans och lite vilja så gick ju det finfint också.

 

men det var kanske lite överflödigt om man ska tolka den här lilla som hittade vattenflaskan

att vara rädd

Det här är ganska tragikomiskt tycker jag men jag är rädd för Jennifers lilla hamster Smulan. Alltså hur fasen kom det sig? Jag är ju van vid djur!

Jag har haft eremitkräfta (hette det så?), sköldpadda, marsvin, hund, katt och häst så jag kan nog säga att jag är van vid djur. Eller vad tycker ni?

Iaf så är jag livrädd för Smulan, hon är riktigt läskig och attackerar och biter så fort jag stoppar ner handen i buren. Igår var hon helt vansinnig och klättrade upp och ner på gallret i taket... Men det var nog för att hon ville ha mer mat till kidsen men läskig som fasen var hon.

Vad ska jag göra??? Kom igen ge mig tips nu!!!

Gott nytt år!

Ett nytt orört år ligger framför oss, härligt! 

Nu ska vi alla se till att förvalta det väl, inte fastna i det gamla utan blicka framåt och ha riktigt kul! 

inte fastna sa vi!





ta till vara på varje möjlighet så du inte missar chansen till det där lilla extra

puss på er alla och ett gott nytt år önskar jag och mina fina <3