Fullt ös medvetslös...

...blev det på vår långtur, en bit utan kontroll då D norpade åt sig bettet och trängde sig mellan Thrainn och Freyja som hade en lucka mellan sig på ca 30 cm och for iväg... morr!

Lite dålig uppslutning var det kl 10 på söndagsmorgonen inför den stundande långturen men vi som var där var desto mer laddade. Planen var att rida runt Oxundasjön med en fikapaus någonstans längs vägen. Jag bangade att klä på D packväskorna bakom sadeln (behöver ju liksom inte mer drivning än nödvändigt) och stod sen och vred lite på dom små sadelväskorna, som jag lånat av Lasse, och kunde inte riktigt komma på hur dom skulle sitta bäst utan att ha någon slags drivande funktion när Madde gick förbi och såg mitt dilemma, hon erbjöd sig att ha dom på Freyja istället... tack.
Iväg kom vi och vi startade i ett lugnt tempo fram till E4:an där vi la i töltväxeln. Dreyan blev lite besviken när vi inte svängde av mot "vår backe" men kom sen på att vägen vi svängde upp på hade han minsann fått galoppera på förut så då började han takta lite, besviken var han att det inte blev annat än skritt men med nosen tätt i Stjarnas svans lugnade han ner sig igen.
Efter att ha passerat bron över den lilla ån ökade vi tempot igen, ökad tölt så det stod härliga till med några små korta galopper på ett par språng då och då. Lilla "Draken" kom igång och var i sitt esse och jag fick jobba en del för att ligga kvar bakom Freyja och Thrainn.
Efter att gått en bit längs asfaltsvägen var D som en krutdurk i skritten att jag hade lite problem med att hålla honom på backen. Tölten rullades igång och det blev lättare att hålla D. Vi kom fram till en liten backe då dom framför föreslår en LUGN galopp, det hade jag fixat men efter två galoppsprång så ökade F farten lite lugnt och T axade till rejält och jag kände hur min krutdurk exploderade... hann bara tänka- jävlar!
En halv millisekund senare hade han bettet i ett stadigt tag mellan tänderna och var på väg mellan T och F, skithäst! Fort gick det eftersom bromsen var ur funktion, lyckades dock styra lite och kunde då undvika dom största groparna i vägen. Efter ett tag kände jag hur jag långsamt var på väg att få loss bettet och i en kurva tätt följd av en uppförsbacke fick jag loss det och drog i handbromsen... kan bara kallt konstatera att det var tur att inga bilar kom, att gående inte befann sig där just då och att inga andra på något sätt kom i vår väg. Tur i oturen... D skyllde allt på T efteråt...
Vi fortsatte till Rosersbergsbadet där vi vattnade hästar och skulle fika men utan hjälp hade jag inte ens kommit av min "Drake" för så fort jag släppte på tygeln tänkte han dra, så tack Madde för att du höll i honom medan jag satt av.
Välbehövlig paus... jag slängde ur mig mest på skämt- vi byter väl hästar på vägen hem? alla skrattade och Madde säger lite kaxigt att pigga hästar som ligger på lite har hon ju ridit förr... När det var dags att sadla på så börjar Inga-Lill och Annica fixa stigläder åt varandra... dom tänte alltså byta, varpå Madde undrar om det var allvarligt menat, japp svarar dom andra två. Jag hade ingen tanke på att Madde ens skulle vilja/våga försöka efter att ha sett D på vägen dit. MEN modiga Madde hoppar upp på en förvånad "Drake". Själv fick jag rida Freyja för jag hade paxat henne under fikat, det var att byta hästar under fikapausen eftersom F stod stilla medan dom andra vilddjuren slet och drog åt alla håll...
Madde kämpade för att bli chef över bettet och få D att förstå att hon var den som bestämde, hon var inte riktigt pratbar under långa perioder. Jag bestämde att vi inte skulle prova att galoppera eftersom jag kunde se på hans ögon att det inte skulle sluta väl.
Jag tror det gick bra för alla på sina nya hästar, själv njöt jag mest.
Ledsen Madde om hon inte gick så bra men jag var så mör i kroppen efter att ha jobbat min egen i lite drygt 2 timmar...
Tack Madde, Annica och Inga-Lill för en härlig dag!

Och tack Leffe, Rasmus och Mite för att ha byggt den nya sadelkammaren på rekordtid! Så fin är den och det kommer bli så bra när allt är på plats och helt klart.

skogstur, skogsmys ja allt vad dom andra nu skrev..

Igår var det en helt underbart varm och ljummen kväll med en rolig och ganska oseriös (stundtals iaf) tur i skogen tillsammans med Annica, Madde och Inga-Lill.
Till en början var Dreyan lugn och behärskad men sedan upptäckte han att jag mest flamsade och tramsade med dom andra tvåbeningarna, då visste han vad för slags tur det var och blev genast mer på alerten. Den lilla filuren känner mig alltför väl! Testade en skogsväg som ledde in på en tomt så då tog Madde täten genom skogen lite off-road det slutade med att vi var tvungna att ta oss över ett krondike. Och det gjorde jag och Dreyan, dom andra bangade och letade mindre brant och hoppigt ställe. Det var en utmärkt ledarskapsövning! Sedan bar turen vidare mot jeep-vägen över åkern där jag trodde min lill krutdurk skulle explodera, men vi höll oss i tölt- väldigt ökad tölt dock. Madde påstod att hon och Inga-Lill skulle vara våra stoppklossar, jo tjena hoppsan hon tänkte visst inte på att åkern var väldigt mycket bredare än vad dom två var med sina små hästar! Dreyan taktade och var nära explosinsgränsen hela vägen ner till Manilla där vi (inte Inga-Lill som stannade på toppen av backen) vände och drog järnet uppför "min" backe. Åh vad skoj det är att kunna släppa lill D sådär som glatt drog järnet hela vägen upp till Thrainn. Dom andra två försvann i gruset där bak någonstans...
Sen hade jag en laddad häst hela vägen hem, det kan ju komma fler backar som man kan få springa i... I sista tölten på väg mot stallet började mina krafter tryta efter en hel del kämpande så jag var till slut tvungen att säga- "med risk för att låta lite klen, men jag orkar inte mer!"
Sen nynnade jag entonigt vaggvisor hela vägen hem för att coola ner min lilla tottpålle.

Väl hemma började vi filura runt i stallets alla skrymslen och vrår, papperskorgen flyttade Madde och Inga-Lill på- bra jobbat!
Tack brudar för en skojig kväll!

kunde ju fått tro att det skulle bli bra...

Men ska man inte ens få återhämta sig från dom första jobbigheterna?

Näpp, tydligen inte! Fick min lönespec. idag och dom har verkligen lyckats! Avdrag för två månader på en och samma lön... Jag fick 200 kr mer än vad min hyra ligger på, kul va? Fiffigt jobbat!!! Jag som inte ens fått spec. för förra månaden trots att jag påminnt dom så hur i h-v ska jag ha koll på det?

Jaja, what to do, bara att gilla läget antar jag och stryka sig från alla aktiviteter som kostar pengar!

Det är så absurt så jag vet inte om jag ska skratta eller gråta

Blä så bläigt allt känns men snart så blir allt bra...

Har känt mig fruktansvärt låg i drygt en veckas tid nu, och det är inte riktigt likt mig och det börjar faktiskt ta lite på krafterna...
Sedan kursen förra helgen har jag ifrågasatt min egen kunskap och duglighet att kunna rida min egen häst, på jobbet har det varit rörigt, schemat motsvarade inte mina förväntningar och helt enkelt så börjar höstens verklighet bli alltför verklig...
Nu måste vi ändra på min sinnesstämmning....
Tack Anna, du fick mig att tro att jag faktiskt kan hantera min filur.
Och jobbet... what to do? Jag ska kräva schemaomläggning annars så kommer jag ta tjänstledigt 1 timme i veckan så jag kan hämta min dotter på dagis en dag i veckan åtminstone. Låter det för mycket begärt? Om det inte funkar är det väl dags att röra på sig...
Okej nog om det och jag har beslutat vad jag ska göra så nu ser vi framåt....

I onsdags red jag D på banan och jag provade taktiken från kursen men jag måste erkänna att det känns inte helt rätt. Han blir lite stressad av att bli riden på det viset så jag smög tillbaka in i min egen taktik med lite nya modifikationer... Efter ett tag funkade det helt ok, med den graden av samlingen så måste jag ha ett spö tillgänligt för energin tappas bort.... konstigt att det blir så. I ena stunden finns det så mycket energi att det räcker för tio hästar och sedan kommer man åt honom och sätter lite press och då försvinner energin.
Igår var det dags för en behövlig lektion för Anna. Och det gick faktiskt riktigt bra till slut, visst finns det mycket att jobba på men lite funkade iaf, så skönt! Vi jobbade i tölten på långsidorna med öppna på långsidan och det gick riktigt bra till slut. I vänster varv spände jag mig mer och hamnade snett men så fort jag hittade rätt med mig själv så funkade det. Sedan tölt och trav på volt. I traven i vänster varv snubblade han rejält, med alla ben på en gång kändes det som, och vi höll på att gå omkull. Traven åt höger är mycket stabilare och jag kan ta lite mer i tygeln då. Jag ska försöka rida honom lite ställd även på långsidorna då han blir lite mer avslappnad. Tölten på slutet gick kanonbra, kort tölt på volt med fokus på formen... jobbigt men till slut gick det riktigt bra. Mycket drivning och lite ledande innerhand så kommer han ner i lite djupare form, kan komma ner ännu lite djupare enligt Anna (jag kan bara hålla med och kämpa vidare).

Senaste veckans upptåg...

Oj vad mycket som hänt sedan jag skrev sist...
På onsdagen var jag ute på en långtur med Madde bort till slalombacken, vi var ute i 3 timmar. Vi red förbi världens mest välskötta stall, det vet jag iofs inte men snyggt var det, med krattade grusvägar och gångar, klippta buskar och häckar stora fina luftiga stallar och vad händer, jo Dreyan bajsar... what to do? inga buskar att sparka in under och innan jag ens hunnit fundera ut en lösning har Madde glatt skuttat iväg till närmaste stall för att låna grep och korg för att städa. Tack Madde! Sen lyckas Freyja bajsa i allén på väg ut men den högen finfördelar vi på gräsmattan bredvid och hoppas på regn... Väl framme vid slalombacken släpper vi loss, Dreyan orkade galoppa den nästan två gånger och Freyja en och en halv. Efter det utforskar vi bortåt en bit och inser att det finns oändligt långa ridvägar som måste utforskas närmare vid senare tillfälle.
Väl hemma igen är Dreyan helt sjöblöt och Freyja hon är inte svettig överhuvudtaget! Okej att Dreyan har lätt för att svettas och var svettig redan när vi kom till ridskolan men oj vilken kondis Freyja måste ha!

Fredag var det dags för packning innan kursen och sen ett ridpass på volten med en liten skogssväng som avslutning. Det gick helt ok på volten och vi galopperade i höger varv utan att välta, det tar sig.

Tidig lördag morgon bar det iväg till Mälhamra och kurs för Carro W. Hästarna klev snällt in i transporterna och iväg for vi. Efter sista biten på en lång, smal och slinrig väg kom vi fram.
Alla var upptagna med sitt och hälsade knappt när vi fyra (jag, Inga-Lill, Madde och Annica) röjde omkring och installerade oss.
Jag red fram länge innan det var dags för mig att rida våra program och allt funkade riktigt bra på volten tölt till trav och alla vänster fattningar i galoppen var klockrena. Sen på banan... ojoj, jag glömde rida i tölten så den blev travtaktig, traven glömde Dreyan bort hur man tog efter ett halvt varv lyckades vi få trav och inte en enda rätt fattning blev det åt vänster... Han spjärnade och var spänd och höll krampaktigt tag i bettet, fick inte loss det alls. Får glädja mig åt att jag faktiskt upptäckte att jag hade fel galopp och kunde bryta av, 4 ggr... suck! Men som sagt vi har ju inte tränat vänster galopp på ovalbana så det var ju ett test, en chansning som inte gick som den skulle. Men det var ju därför vi var där, att få hjälp med det vi hade problem med... att det sen var så mycket hade jag inte anat.
På eftermiddagspasset glömde Dreyan bort helt hur man uppför sig och jag fick kämpa som bara den. Fick instruktioner hur hon ville att jag skulle rida med handen och hur bakbenen skulle aktiveras med mina skänklar. Jag fick jobba honom sidvärtes fram och tillbaka i skritt och sedan övergångar skritt tölt skritt. Alla övergångar skulle ske i en sidvärtes rörelse, inte lätt i nedtagningen. sedan blev det samma övning i tölt och han var arg och stretade emot men takten var ren och samlingen blev bättre men formen hög och styv. Sedan trav... det har vi ingen sa Dreyan och töltade på eller tänkte galopp och jag blev spänd och irriterad- dålig kombination! Tills slut skuttade Carro upp, i shorts och med min hjälm som var 2,5 strl för liten, och då blev det åka av. Hon samlade, flyttade och fick kämpa en hel del såg det ut som men trava det ville han inte så då bytte hon taktik och lät honom springa varv på varv i galopp. Hon varvade med att bara låta honom gå fritt för att sedan jobba honom ett tag. Sen jag ade hon Madde och Freyja ett tag som skulle passträna (tror jag det var iaf). Carro red länge och det var riktigt kul att se att han stundtals faktiskt ser riktigt fin ut. Traven lyckades väl hon få fram ett par steg ett par gånger mot slutet. Sen var han trött men nöjd med att komma in sin box bredvid Stjarna.
Mellan ridpassen var det videogenomgång med Nadja, domaren, och det var väl sådär. Det såg inte riktigt lika hemskt ut som jag trott, det kändes mycket värre än det såg ut. Och oj vad nyttigt det var, hon gick igenom sina kommentarer samtidigt som vi såg filmen och det var då man insåg vad det var som hände.
På söndagens fm pass var det dags för att repetera det vi gjorde på lö em och tölten gick helt ok stundtals men sen var det dags för dom andra gångarterna... trava glömde han bort helt, galoppen i höger varv var rätt galopp iaf men i övrigt var det inte bra. Han låg på och fipplade en hel del med bettet (hade lånat Carros träns med ett tredelat bett- inte bra kändes det). Fick till slut en rätt fattning i vänster varv också och både Nadja och Carro tycker han ser mycket finare ut i höger varv, hem och ändra varv inför tävlingen alltså...
Traven satt som en smäck uppe på banan dit jag begav mig när jag gav upp, fick iaf några travövergångar i ett par steg varje gång, på mitt sätt. Ner till halt, lite lugnande peptalk och sedan trav från stillastående. Så tyckte inte Carro jag skulle göra men för mig kändes det rätt att bara få igenom det jag ville, dvs trava ett par steg.
Under lunchen bestämde jag mig för att inte rida fyrgångsprogram under em vilket både Carro och Nadja tyckte var ett klokt beslut så jag red två töltprogram, T7 och T8.
Det gick ganska ok tycker jag, han var otroligt mycket mer följsam och medgörlig och inte lika styv. Sen att jag glömde rida stundtals, fokuserade på formen innan samlingen var en annan sak... Man kan inte minnas allt, det vore ju iofs trevligt om man mindes att göra rätt någon gång!

Lördagens poäng för:
4-gång
tölt
trav 3,5 -2,0 pga sen läggning så eg. 5,5
skritt
galopp 0 felfattningar

T7
arbetstempo tölt
valfritt tempo tölt

Söndagens poäng för:
T7
arbetstempo tölt
valfritt tempo tölt

T8

hmm, har lyckats lägga poäng-, kommentarspappret på något fiffigt ställe... återkommer med fler siffror senare.

Hemfärden blev inte som planerad...
Madde åkte med Catrin till sjukhuset, Linnea blev biten av gårdens hund... inte kul!
Jag mockade boxarna medan Inga-Lill och Annika packade och hängde på släpen. Madde lastade Freyja och åkte sen åt annat håll. Det var teamwork på hög nivå! Annika var duktig och körde hem bil och släp alldeles själv, måste man så kan man!
Väl hemma i hagen fick Dreyan oväntad försvarshjälp mot Birkir, Sockan gick emellan och skyddade den trötta Dreyan. Bra jobbat Sockan!

Har precis insett att jag står som anmäld i höger varv på 4-gången på Stormur, jag som anmälde mig till vänster varv men det var ju kanonbra eftersom jag ändå skulle ändra! Ödet...

En händelserik helg!

Igår var det stallfest... En himla trevlig tillställning men tyvärr råkade jag föreslå att vi skulle spela kubb... mindre lyckat förslag eftersom det blev STORA regeldisskussioner efter ett tag. Själv höll jag mig i bakgrunden då mina medspelare argumenterade värst av alla, stämmningen blev himla spänd och pinnarna kastades ett tag på ren ilska. Och nej Inga-Lill, ni är inga kubbmästare...;) iaf inte på er skicklighet, jag orkade helt enkelt inte spela mer så efter lite coachning/övertalning så jag siktade bredvid för att få slut på spelet! Kanske dumt att erkänna för nu blir nog mina lagkamrater arga... men, men! :-P

I fredags var jag ute och red med Annica och Inga-Lill i 2,5timme på en toppentur!
Vi red först till varggropen och sen blev jag visad gräsvägen som slutar med en grind, inte läge dock att galoppera då Dreyan var redo att explodera. Efter det red vi vidare mot Manilla och "min backe", Inga-Lill hade velat fram och tillbaka om hon skulle ligga först eller sist men valde till slut att vara sist vilket jag tror var ett klokt beslut då min känsla säger att var jag och D än startar så kommer vi vara först i slutändan. Vi drog iaf iväg i racingtempo men efter backen plockade jag ner tempot en aning men både Inga-Lill och Annica försvann där bak. Till slut blev jag lite orolig att något hänt och stannade men efter en stund kom dom.
Vi skrittade vidare och efter en liten stund var D helt lugn så jag kunde ha helt lång tygel, så coolt eftersom det också är en ny känsla.
Framme vi E4:an drog vi igång tölten och Annica var helt suverän att ha där framme i täten då hon varierade tempot hela tiden. Iden ökade tölten hängde vi på i helt ren tölt utan rollningar eller annat, och jag som inte trodde vi hade någon ökad tölt överhuvudtaget! På rakan efter ridskolan så testade vi den ökade tölten igen och vi drog förbi Annica i helt ren tölt! När vi gick om började Stjarna dock att rolla så efter att ha passerat och fortsatt några meter förbi tyckte min pålle att det blev jobbigt med rollande flickvän bredvid så då blev det galoppinslag på hög nivå.
Sen blev det till att vissla och nynna godnatt sång för att coola ner så fort som möjligt innan vi kom till stallet igen.
Tack brudar för en rolig tur!

Idag red jag barbacka på volten en stund och på vägen upp insåg jag att det var nog ett tag sen jag red barbacka och trodde vi bara skulle kunna skritta men efter en liten stund var det helt oki. Så vi jobbade i både skritt och tölt och det gick riktigt bra faktiskt. La sig lite mot höger skänkel men jag hade lättare att komma åt honom innan han rätade ut insidan helt eftersom jag kände ryggen och musklerna på ett annat sätt. Har nog blivit lite bekväm och ridit med sadel för mycket, för ett par år sedan så använde jag inte ens sadel på D alls på ca 1,5 år.
Efter avslutat pass skrittade vi Skeppartorpsrundan med Inga-Lill och Thrainn som vi avslutade nere i sjön. D var lite skeptiskt till att gå ut längre än till magen eftersom han upptäckte i försomras att marken tar liksom slut helt plötsligt... Så jag skuttade i med kläderna på för att lura ut honom en bit till vilket funkade tills han doppade hela huvudet inklusive öronen, han brukar köra ner huvudet och bubbla eller leta sjögräs men stannar alltid innan öronen men inte denna gången. Jösses vad han såg förvånad ut när han kom upp igen och insåg att det var vatten I örat... min lilla knashäst!

Sedan var det snabb hemfärd för min söta lilla tjej var på väg hem från landet...

för mitt minne:
Tillbaka i stallet pillade jag bort den uppblötta skorpan på det lilla såret på h.bakben och det var lite var och gegg som jag pillade och tvättade bort. Klorhexidin + någon vit salva i en liten tub som I-L plockade fram.

Jag har hittat den....!

Den ultimata, fantstiska, underbara backe! Den som bara varit där och väntat på oss som jag äntligen hittat, den backe som jag kan dra på galoppen till max i, den som vi kommer ha så underbart kul i, backen som är som gjord för att släppa tygeln och luta sig framåt och viska "spring fortare vännen, du får"!!!
Hmm, undrar om man kan bli lyckligare av att hitta en ny ridväg med en underbar backe som jag blev idag, ja inte bara jag förresten Dreyan blev alldeles till sig han också?!
Jag börjar från början... fick sluta lite tidigare idag så jag var i stallet redan straxt efter ett och oopsi vad varmt det var, men men vi överlever nog och han kanske är lugn av värmen tänkte jag glatt.
Hoppsan vad fel men kan ha! Han skuttade för varenda bengalisk domherre, sabeltandade talgoxe och Dreyanslukande sten som han fick syn på och det var inte några kan jag säga.
Tog det lite halvlugnt fram till E4:an där vi höjde tempot lite, målet för dagen var att gå på vänster sida av vägen oavsett vilken gångart (han trycker ju så in i h...te mot höger skänkel, mest i galoppen) vi hade.
Vi började med trav till tölt till trav växlingar vilket funkade helt ok. Sen jobbade vi vidare i tölten, att ställa och flytta undan för h.skänkel var inte det lättaste vi gjort men jag kämpade på med att få honom att flytta, ställa och framförallt att jag skulle återfå bettet som han tagit ett stadigt tag om när han upptäckte hur jobbig jag var. Lyckades inte helt för han var för pigg så det blev en taktikändring, galoppera lite så han lugnar sig. Så galopp resten av E4:an, stundtals kommer jag åt honom och får att par runda fina språn men sen lirkar han sig ur mitt grepp och det går fort ett par steg innan jag får ner farten och kommer åt honom igen.
Efter E4:an tog vi till vänster ner mot Oxsunda (?) och skrittade länge. Töltade sista biten mot "jeepvägen" och fick jobba som bara f-n för att hålla oss på vänster sida. Tog en galopp över åkern och drog upp till kanske 70% av maxfart och han trummade inte bara på med sina randiga ben utan längde faktiskt på steget, tjohoo! Han kan ju göra såna där saker numera som han inte kunnat förut. Och vi hade saktat av till trav innan åkern var slut! grattis till mig...
Sen jobbade vi korta sträckor galopp med längre sträckor skritt för att sen bara skritta på en flåsande totto. Och sen var vi mitt i den, backen, på väg nerför... underlaget granskades noga för jag visste ju vad vi hittat för skatt. Dreyan däremot fattade ingenting utan lufsade på utan att kolla underlag eller omgivning för ev. "faror", typ huggande buskar och sånt. Ner kom vi och jag stannade och frågade om vi kanske skulle springa lite men han trodde jag skojade så han lyssnade inte... tonåring som han är. Men runt kom vi och efter en liten galoppskänkel så hade vi kontakt igen. Jag släppte tygeln och kliade honom lite på halsen och hejade på honom, oj oj oj vad kul det är att springa fort! Jösses vad nöjd han var när han utan protest saktade av till skritt igen, mitt i avsaktningen drar han igång och gnäggar. Det lät precis som han skrek TJOHOO! av ren och skär lycka. Eller ropade han till tjejerna sina att han var på hemväg...? Jag väljer att tro på det första alternativet för det är gulligast.
Sen skrittade vi hela vägen hem från Manilla, gick bredvid på "ridning förbjuden vägen " iofs, men det var för att jag blev osäker på om vi fick rida där så jag garderade mig genom att gå. Avslutade altihop med att svalka mage och ben på bara hästen, eftersom det låg en båt förtöjd vid stranden, hade tänkt bada jag med men slapp tack var/pga båten.
Sen knatade vi in på stallplan svettiga och trötta men nöjda och glada.
Dreyan var så trött att han inte orkade bli stretchad efter att ha fått vila en stund vid bommen. Men har man varit kärlekskrank och skrikit efter bruden hela natten så blir det så.

Idag: hovslagare- nya skor runt om.

Igår,onsdag, fick han gå och beta på volten när Inga-Lill red och sen fick både Dreyan och Thrainn varsin välbehövlig schamponering.

I förrgår tömkörde jag lite utan större krav. Lite sick-sack och volter men mer än så blev det inte eftersom han dragit av sig höger bakdoja i hagen. Inga- lill och Thrainn kämpade på desto mer, blev trött bara av att titta på och fota lite.

Eftersom Inga-Lill är så duktig på att rimma så har jag gjort ett försök, fnissade för mig själv iaf när jag var i tvättstugan och kom på detta jag är inte så duktig men tyckte det var lite kul iaf):

Dreyan han är lite knasig att sitta på,

befinner sig ofta i det blå.

Man kan undra vad han tittat på,

för att sen bara springa så.

Men nu kan han kanske sluta flänga så,

för nu han hittat sin "Stjärna" att pussa på.

Nu är det dags att skutta iväg till tvättstugan men sen ska jag hoppa i lopplådan och drömma om "vår backe". Där ni tjejer, där kommer det gå undan, någon som törs utmana oss på ett race...?

Skavsår... usch vad synd det är om mig!
Så för att muntra upp mig själv och tänka på annat så tittar jag på lite bilder som jag även tänkte dela med mig av.

Sjörövar- Jennifer

Jennifer på jakt efter pirater

Johan är med och jagar pirater

Skatten erövrad!

hemma igen med allt vad det innebär...

Nu är vi hemma både jag och Dreyan. Lite småjobbigt att tänka på att nu är det ca 10,5 månad kvar till sommaren... Men vi tänker inte på det då eller hur!? Näe, nu måste vi se fram emot en vacker höst med kurser, tävlingar och allt annat skoj, oj höll nästan på att glömma stallfesten som ska bli kul att gå på. Har iofs inte löst logistiken av dottern riktigt än men det löser sig nog.
I lördags klev D ut i hagen igen efter att ha haft "sommarlov" sen slutet på juni och han var även denna gång helt ointresserad av att dra igång några diskussioner utan han gick helt sonika sin väg när alla cirklade runt honom. Det blev en hel del skrik och pip under kvällen noterade vi när vi satt utanför stallet och snackade. Men så mycket mer var det inte.
På söndag em kom jag ut i hagen och fick mig en oväntad och inte alls trevlig upplevelse... D var uppjagad i ett hörn och tjejerna som försökte närma sig åkte på stryk (inte av D alltså) och sen blev det attack mot mig för att jag närmade mig D, Thrainn hade jag i släptåg. Fick skrika och vifta hysteriskt med grimskaftet för att ens komma fram till min häst som sen inte vågade röra sig framåt. Med lite övertalning så började vi iaf röra oss framåt men då kom attacken framifrån mot mig igen tills jag fick in en smäll med grimskaftet då kom den bakifrån mot D som hoppade framåt och åt sidan för att komma undan och då fick jag mig en smäll i bakhuvudet av D´s huvud och T for iväg åt andra hållet... Sen hade jag två hästar tätt ihoptryckta bakom mig, jag blev en levande och fly förbannad sköld som nu had ebeväpnat sig med en tjock pinne som vapen.
D hade inga sår förutom några skråmor ovanför läppen, skönt!
Vi tog ett pass på banan som gick helt ok faktiskt. Kunde samlat tölten ännu lite till och jobbat mer på yttertygeln kanske, men jag tänkte mer på att köra igenom hela honom och alla gångarter. tränade lite på övergångar mellan tölt-trav-tölt och det gick riktigt bra. Tränade även lite på att sitta ner i traven, jobbigt men tyckte det gick bättre än jag trott det skulle göra men jag har lång väg kvar innan det ser snyggt,avspänt och naturligt ut. Gjorde två fattningar till vänster med Inga-Lills övervakande öga på oss och bägge blev rätt och han kändes faktiskt riktigt fin. I höger galopp däremot var det riktigt knas, han gick emot innerskänkeln och tryckte h.bog inåt så hela innersidan blev spikrak och helt omöjlig att räta upp, vi höll alltså på att trilla inåt. Istället för att parera upp och luta mig utåt följde jag bara med och försökte driva upp innersidan, gick inte alls utan känslan av att välta var verkligen påtaglig, USCH! Avslutade med en vänsterfattning som återigen blev rätt och jag kunde, tro det eller ej men sant är det, länga tygeln helt. Han gick alltså på helt lång tygel i lugn, balanserad galopp som han varken ökade eller bröt av oavsett om vi var på volt eller fyrkant, så himla kul.

Idag har jag jobbat min första dag på sju veckor, ångest och segt innan som alltid efter semester. Men det blev en mjukstart som tur var, två barn och åtta personal... Vi kunde fixa och dona med möbler och material och hur vi vill ha det på vår nya våning. Fick även gå lite tidigare vilket jag firade med att strosa runt i affärer vilket jag inte gjort på typ hela sommaren. Sen åkte jag hem till Inga-Lill för en fika som blev middag och sen lite mer fika, tack igen för god mat och trevligt sällskap!

Imorgon bär det av till stallet med en förhoppning att det blir lite lugnare hämtning i hagen än det var igår...